Att göra det rätta trots att det gör ont.
Som singel, ja jag är SINGEL.. *suck* ... jag är singel och fågelfri och pank. Precis som vanligt. Inget nytt händer här. Eller så har det hänt massor men jag kan inte säga nått. För det är inte mitt att berätta. Finns alltid någon annan att ta hänsyn till. Och den jag BORDE ta hänsyn till, den är jag själv.
Aktiv på Tinder. Inget att skryta om. Är kräsen, hittar inga i lämplig ålder som jag både finner attraktiva och intressanta samtidigt. Får matchningar men, de är oftast alldeles för unga (visst leka lite är väl kul, men jag vet ju att det är totalt oseriöst), eller så verkar det bra först.. och sen så slår intuitionen till, och japp. Så klart de är upptagna.
Som den här konversationen idag:
Han: *säger något explicit*
Jag: I teorin absolut. I praktiken så gillar jag inte upptagna killar. Speciellt inte killar m sambo och barn och som ändå raggar på tinder. Jag förstår de som lever i ett polyförhållande. Men du har inte ens NÄMNT din sambo ;), ta det som en tidig julklapp och som en varning. Var singel om du vill kn*lla runt.
Och sen väntade jag. Jag är van att få utskällningar och annat, att jag ska skita i om de har nån respektive och hur kan jag vara så fräck att jag kollat upp dem på nätet. De ville ju bara ligga lite, hur vågar jag kolla upp den på Facebook eller nått???
och sen fick jag svaret:
Han: Man kanske skulle nämnt det från början ja, men då är chansen stor att man inte ens får snacka. Och som det är just nu tror jag mest att jag är ute efter nån sorts bekräftelse :( tråkigt att säga så men känns ganska stelt och tråkigt hemma nu.. Men jag tar det till mig och får försöka få ordning på förhållandet medans det ännu finns tid. Tack för att du är ärlig Therese, och jag hoppas du hittar nått :) det förtjänar du. Och lycka till med studierna och jobbletandet *tumme upp* kram på dig.
Sen fortsatte konversationen lite, jag skrev om att gräset alltid är grönare där man vattnar, han var tacksam över att jag inte bara hade skrivit till hans sambo vilken skit han är. Och där sade jag att.. det är 1 vecka kvar till jul, de har 2 barn, hur sjysst är det mot barnen att sabba jul för att pappa tänker med det lilla huvudet?..
Nåja, rant över. Men jag hade tänkt att berätta för hans sambo efter jul, jag hade screensen och allt. Samtidigt, han kanske blev skrämd nog av min varning.. vad vet jag. Frågan är, gjorde jag rätt som gav honom en chans att komma undan eller fördröjde jag bara alltihopa?
Att komma i rätt tid är bra,
att gå i rätt tid är bättre.
att gå i rätt tid är bättre.
/tuss - ensammare än hon borde vara, jobbar på att bli lycklig.
Kommentarer
Trackback
